Nolltolerans mot exploatering av Guldhedsdalen !

Den 21 juni tog Byggnadsnämnden ställning till ett mycket omfattande exploateringsförslag av grönområdet Guldhedsdalen - centrala stans sista vildmark. Översiktskartan nedan visar att exploateringsgraden ökat ytterligare jämfört med programmet från 2005. I stort sett hela Dalen blir bebyggd enligt förslaget, och det lilla som finns kvar kommer troligen utnyttjas för förlängning av Syster Estrids gata med ytterligare punkthus. Bilvägar och motorburen trafik dras in i området.

Handlingar i ärendet:

Detta expanderade förslag är mycket överraskande mot bakgrund av :

  1. den hårda kritik som riktats mot det ursprungliga programmet - flertalet remissinstanser (inklusive Länsstyrelsen) och Guldhedsborna var mycket negativa
  2. den bedömning som Stadsbyggnadskontoret (SBK) gjorde över programmet så sent som i februari i år i ett tjänsteutlåtande daterat 2011-02-08 (länk- Diarienummer: 0758/04):
  3. De förslag som har störst påverkan på dalen och på riksintresset Landala egnahem bör omprövas. Vid Dr Fries torg måste en eventuell komplettering stärka torget och medge att butiken byggs ut samtidigt som grönskan i dalen värnas
Det är förbryllande att planbeskrivningen, daterad 2011-04-05, i stället presenterar ett expanderat förslag och därmed således avviker dramatiskt från den bedömning SBK gjorde endast två månader tidigare. Planchefen på SBK står som medförfattare på båda dokumenten. I nedanstående Ärendepresentation redovisar SBK en del av problematiken med förslaget.

I Planbeskrivningen (2011-04-05, Diarienummer:0657/08) ges en detaljerad beskrivning av byggprojektet. Man behöver inte läsa många rader för att inse att detta förslag kommer att innebära dödsstöten för grönområdet Dalen om det genomförs. Mycket av växtlivet och djurlivet kommer att trängas undan, och den sällsamma frid och magiska stämning som idag råder där kommer att vara borta för alltid.

Förutom att det skett en utökning bestående av område 3 (som alltså inte fanns med i planprogrammet från 2005) har förslaget om ett höghus (14 våningar!) vid Dr Fries Torg kommit tillbaka - detta är ytterst märkligt, eftersom detta förslag torde vara det mest kritiserade i hela programmet, och SBK föreslog följdriktigt att det skulle strykas. Nedan följer några utdrag ur samrådsredogörelsen från 2006 - höghuset vid Dr Fries Torg kallades då 8a. "

8a. Studentbostäder Dr Fries torg. Byggnaden placeras i slänten ner till det stora sammanhängande naturområdet som Guldhedsdalen utgör. Enligt framtagen sociotopkarta nyttjas området flitigt av allmänheten. Hela släntpartiet, liksom dalgångens naturområde bör bevaras intakt och skyddas i plan från framtida exploatering. Förslaget till bebyggelse är olämpligt.
Park- och naturnämnden

Kulturnämnden menar att eftersom programområdet innehåller stora natur- och kulturvärden är det önskvärt att en plan som skyddar dessa värden upprättas och att en mycket begränsad nybebyggelse tillåts. Om en utbyggnad görs ska förslag som inte påverkar de mest känsliga delarna väljas och särskilt värdefulla delar och karaktärsdrag behållas och skyddas. Med denna utgångspunkt bedöms fyra av de redovisade utbyggnadsområdena som helt olämpliga, (förslag 3, 8a, 8b och 9) ... Hassellunden vid Dr Fries torg skulle förstöras av förslag 8a. Gamla hassellundar är potentiella biotopskydd enl. 7 kap 11 § Miljöbalken.

Nämnden anser att förslaget 8a skulle bryta den existerande gränslinjen mellan bebyggelse och dalen. Dalens karaktär borde där få vara intakt..
Stadsdelsnämnden Centrum

Kontoret har bedömt att de negativa konsekvenserna av både förslag 8a och 8b skulle bli för stora, 8a skulle påverka dalen och dess unika kvalitéer i alltför hög grad och 8b riksintresset Landala Egnahem.
SBK

Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende

Ett stort antal skrivelser (ca 200 st.) med synpunkter från boende inom området har inkommit. En lista över inkomna brev (bilaga 2) samt yttrandena i sin helhet finns tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret. Av utrymmesskäl väljer vi att redovisa dem tematiskt under de olika delområdena. Det stora flertalet tar upp kvalitéer som grönområdet i Guldhedsdalen representerar för de boende och oron över att dessa kvalitéer kommer att förstöras vid en förtätning i enlighet med i första hand förslag 3, 8a och 9. Dalen och parken har stor betydelse för rekreation, som identitetsskapare och mötesplats, för lek och i förskole- och skolarbetet. s.19

Ett höghus vid Dr Fries Torg, oavsett placeringsalternativ, skulle innebära ett svårt intrång i grönområdet Dalen och innebära destruktion av skyddsvärda hassellundar. Allra sämst för miljön på Dr Fries Torg är alternativ 2 i den aktuella planbeskrivningen. Nu välkomnas besökaren av ljus, rymd och en mjuk vägg av grönska, med alternativ 2 skulle en gigantisk husvägg kasta en mörk skugga över torget och skapa en atmosfär av instängdhet. Den lilla uteplatsen som nyligen rustats upp med grill och planteringar, och där barn och vuxna vid vackert väder njuter i solgasset, skulle på eftermiddagarna hamna i skugga, likaså bergknallen väster om grillplatsen där barnen tycker om att klättra och leka. För många boende runt torget väntar en "utsikt" av husvägg i stället för grönska och vatten. Med varje husbygge följer ökad trafik - i det här fallet kommer den utökade biltrafiken runt torget skapa en otrygg skolväg för de barn som promenerar och cyklar till Mossebergsskolan och Guldhedsskolan. Detta i sin tur kommer att späda på den onda spiralen med en ständigt ökande andel föräldrar som skjutsar barnen i bil till skolan.

Om otrygghet

Ett återkommande tema i den aktuella planbeskrivningen från april 2011 - som ett försök att rättfärdiga exploateringen får man förmoda - är hur otryggt det är i Guldheden och hur ny bebyggelse ska råda bot på detta. Man får intrycket när man läser planbeskrivningen att det skulle vara vanligt med överfall i Guldhedsdalen med omnejd - detta verkar ju föga troligt och någon statistik som underbygger otrygghetsresonemanget redovisas heller inte. Den enda gången man i dagsläget kan känna sig lite otrygg i Guldhedsdalen är när man promenerar på gångbanan mellan bollplanen och Mikrobiologen, för där kan det plötsligt dyka upp en bil som av någon anledning avser att parkera på bollplanen (som tidigare uppläts som temporär parkeringsplats medan bygget av P-huset på Sahlgrenska pågick). Förr brukade förskolebarnen komma till bollplanen och grilla korv och hundägarna brukade rasta sina hundar där men nu är de tyvärr bortskrämda av bilarna! Ökad byggnation i Guldheden innebär mer trafik och det är den som skapar otrygghet. Ett färskt exempel som illustrerar detta är expansionen av förskolan i Dr Hålens park. Dr Hålens gata var tidigare ett lugnt rekreationsstråk där barnen tyckte om att cykla, åka rullbräde och in-lines, äldre personer med rullator kunde promenera tryggt, och skolbarnen hade en säker väg till Mossebergsskolan. Den ökade biltrafiken efter påbyggnaden på förskolan har gjort detta till en tidvis farlig gata - hastigheten är ofta hög och bilarna kör regelmässigt upp på trottoaren och in på cykelbanan. En ond cirkel har uppstått, där skolbarnens föräldrar inte vågar låta barnen promenera till skolan utan de måste också skjutsas i bil. Det är således den ökande biltrafiken (som obönhörligt följer med varje nybygge) som utgör hotet mot tryggheten i Guldheden, inte grönområdena! Nattetid kan det kanske kännas bättre att gå på gatorna än genom själva Guldhedsdalen (även om risken för överfall torde vara mycket låg) men det är ju inget argument för att förstöra grönområdet - i så fall ska vi ju i konsekvensens namn avlägsna all vegetation, asfaltera och bebygga Göteborgs samtliga grönområden (inklusive Botaniska, Änggårdsbergen och Slottsskogen).

Vad är " kompensationsåtgärder"?

Planbeskrivningen rymmer återkommande floskler angående kompensationsåtgärder för den skövling av ädellövskogen och destruktion av övriga naturvärden som kommer att ske. Var och en inser att dessa värden är oersättliga, och det är svårt att förstå vad som menas med kompensationsåtgärd. (I samband med exploateringen av den vackra parken vid Syster Ainas gata har man lovat "kompensera" barnen som förlorar sin bollplan och lekyta genom att sätta upp nya, fräscha papperskorgar och bänkar! )

Hälsa och klimat

Följande står att läsa i socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets Förslag till budget 2012 för Göteborgs Stad (sidan 3):
Grönområden är mycket viktiga för stadens invånare men ska också skyddas för att de har ett egenvärde. Göteborgarna ska ha tillgång till hav, parker och naturområden eftersom de har en positiv inverkan på människors hälsa, bidrar till fysisk aktivitet och rekreation. Stadens parker motverkar också effekten av koldioxidutsläppen och minskar bullernivåerna. Göteborg ska vara en ren och vacker stad som uppmuntrar och underlättar invånarnas möjlighet till utevistelse, till exempel genom att skapa möjlighet till stadsnära odling.
Ovanstående resonemang återfinns i flera av de skrifter som Boverket givit ut under senare år och återspeglar ett modernt synsätt som visar att man tagit till sig aktuell forskning. Betydelsen av grönområden för människans hälsa betonades starkt redan i Länsstyrelsens yttrande 2005, och sedan dess har ytterligare en rad forskningsrapporter kommit som understryker detta. En artikel i Lancet (2008; 372: 1655–60) visade att människor med tillgång till bostadsnära natur har lägre sjuklighet och dödlighet, detta gäller särskilt socioekonomiskt svaga grupper. Med andra ord, förstörs den gröna oasen Guldhedsdalen i enlighet med planbeskrivningen kan vi räkna med en ökad sjuklighet och dödlighet hos de boende i Guldheden, särskilt bland dem som redan har en utsatt situation. I ljuset av ovanstående är det mycket anmärkningsvärt att planbeskrivningen saknar såväl miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som hälsokonsekvensbeskrivning (HKB).

Använder guldhedsborna Dalen?

Formuleringarna i planbeskrivningen leder läsaren att tro att Guldhedsdalen inte används nämnvärt av guldhedsborna. Vi som promenerar ofta i Dalen vet att detta är helt fel, området används bl a av förskolorna för utflykter, av skolorna för orientering och biologiundervisning och av många boende, inklusive ett stort antal hundägare, för dagliga promenader. Park -och naturnämndens sociotopundersökningar visar samma sak, nämligen att Guldhedsdalen används flitigt av de boende i området. I planbeskrivningen talas det lite beskäftigt om att skapa nya (asfalterade?) promenadstråk för att öka "tillgängligheten". Nu råkar det vara så att de boende i området alldeles på egen hand trampat upp stigar kors och tvärs genom området där det faller sig naturligt. Dessa spontant uppkomna stigar är ju också ett bevis på att området i sin helhet genomkorsas av de boende och talar emot att det skulle vara så svårtillgängligt som man vill göra gällande i planbeskrivningen. För att underlätta för människor som har svårt att klara trapporna som leder ned i området från Dr Fries Torg skulle man dock kunna överväga någon typ av hiss, kanske i anslutning till tandläkarkliniken. När det gäller förslaget i planbeskrivningen att sätta upp fler bänkar i Dalen torde det inte finnas något hinder att göra det redan idag.

Värdet av vild, orörd natur

Nästan all stadsmiljö, inklusive grönytorna, är tillrättalagda och torftiga i förhållande till vad vild, orörd natur erbjuder i forma av sinnesintryck och utmaningar. Stadsbarn leker mest i EU-certifierade lekparker, vilka inte tillnärmelsevis kan främja mental och motorisk utveckling på det viset som den vilda naturen kan göra. Genom att beröva stadsbarn tillgång till bostadsnära orörd natur får de heller inte möjlighet att förkovra sig med avseende på svensk flora och fauna. I det sammanhanget kan man avslutningsvis konstatera att det är uppseendeväckande att SBK inte redovisar en inventering av flora och fauna i Dalen. Den rödlistade nötkråkan t ex trivs bra i området mellan punkt 1 och 2 - där det, liksom nedanför Dr Fries Torg, växer hassel (som nötkråkan behöver). I Avesta och Hedemora kommuner har man för att skydda nötkråkan bestämt att stoppa utbyggnad av vindkraftverk . Nötkråkan gillar inte biltrafik heller, och en av dess favoritplatser i Dalen är just på den plats där man vill dra in en 5,5 meter bred körbana (+1,5 meter bred trottoar). Den rödlistade mindre hackspetten finns också i Guldhedsdalen och har liksom nötkråkan iakttagits i området mellan punkt 1 och 2.

Vädjan till Byggnadsnämnden

I Göteborg finns en yta lika stor som Halmstad att bygga bostäder på. Området benämns Centrala älvstaden och där kommer det enligt projektledare Bo Aronsson inom några år att påbörjas byggen av bostäder till 30-40 000 människor (http://boplats.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=43dec97e-c444-4dc4-848e-d9bf26f0c563). Att i det läget välja att förstöra Guldhedsdalen, ett ovärderligt bostadsnära naturområde med unika kvaliteter och av stor betydelse för många människors hälsa och välbefinnande, vore ett fatalt misstag. Vi inser att det är starka ekonomiska krafter som trycker på för att driva igenom projektet, och det kan därför i sammanhanget vara klokt att erinra om det gångna årets turbulens inom kommunala nämnder, förvaltningar och bolag. Mot denna bakgrund är det viktigare än någonsin med eftertänksamhet och besinning. Vi vädjar till Byggnadsnämndens ledamöter att ta sitt ansvar och avbryta planerna på exploatering av Guldhedsdalen.